sitter just nu hemma hos anna sent på kvällen och chillar med lugn musik och popcorn, like the good´ol days ^^,

dessa kvällar tillåter en att tänka efter och fundera på sin vardag riktigt ordentligt...vilket jag sitter just nu och gör.

jag måste säga att jag är en annorlunda människa numera jämnfört med vad jag var för bara 4 veckor sedan.

det känns som att jag liksom öppnat/ vidgat mina vyer och ser så mycket mer än vad jag gjorde förut.

brukar säga att jag lever efter ordspråket "enjoy the little things", men jag tror inte jag har gjort det fullt ut förens nu...

det är så många småsaker som kan förändra en som människa och jag tror att många "småsaker" här hänt mig under en kort period som har förändrat mig till bättre människa som är mer medveten om vad jag själv vill och vad som får mig att må bra.

dom tyngre sakerna som har hänt mig är framför allt att jag äntligen har tatuerat in min nejlika, detta är en så otroligt stor sak för mig så jag tror inte folk som inte varit i samma situation som mig kan förstå den...bara det har förändrat mig permanent, både fysiskt och psykiskt.

en annan sak som har förändrat mig är att jag faktis vågade börja prata med den där tjusiga och trevliga människan på tåget, en till synes väldigt liten sak men det öppnade en dörr som jag är väldigt nyfiken på att utforska om man nu ska tala i bilder.

sen att jag har så otroligt mycket i skolan just, så pass mycket att jag har blivit tvungen att  börja prioritera andra ämnen framför andra, det har gett mig mer struktur på livet och gjort det lättare (mindre förjävligt) att ta sig igenom allt plugg.

ojj, läste precis igenom allt jag har skrivit hittills och det var inte så sammanhängande...men det är inte så lätt att beskriva vad som händer i janzéns huvud :P speciellt att få ner det i ord.

men sammanfattningsvis så tror jag man kan säga att ridån har lyfts framför mina ögon och jag ser vardagen som den verkligen är. men samtidigt så ser jag "the little things" så pass mycket bättre... vilket gör att man kan försöka hålla en positiv attityd när allt kanske inte går i ens väg.

NI människor som gör min vardag hoppas jag verkligen vet hur mkt jag uppskattar er. jag kommer bära med er i mitt hjärta precis lika länge som jag kommer bära med mig min mor på min underarm!

detta blev ett ganska djupt inlägg endå...hmm

bare with me! jag är inget deppresivt monster :P alla människor har sina djupa kvällar, kände bara för att dela med mig denna med till er läsare.

nu gnäller anna på mig att jag är osocial, gotta go!

Kärlek, Respekt

Janzén